Slutspurten är alltid värst

snäcka och flaska 28x38cm

Man står framför sin övning -sin bild, vet att den ska avslutas snart. Modellen ska vidare till andra jobb, man själv ska på påsklov och man vill få till de perfekt avstämda valörerna, kanterna, man vill få det klart, men inser att det nog dröjer. Det är då bilden hånler tillbaks mot en efter alla dessa timmar. Man vet att man trots allt inte kan ägna all den tid åt den som den kräver; ändå har man gett allt man har, tänkt så många tankar framför den, bilden är tyst. Inget ont mot modellen; denna tjej har en fantastisk närvaro och en utomordentlig känsla för posering. Kanske kan jag fundera ut ett sätt att lägga ut dem i sommar. Jag tror jag har fyllt minst tre block bara på kortposer....

Nu är det en månad kvar, och ett stilleben till ska jag försöka hinna med. Jag måste få en känsla för hur jag ska sätta upp det. Helst skulle jag bara vilja ställa upp det och sätta igång. Det var det som hände sist -jag kunde ha hållit på och ändrat prylarna ännu om jag inte hade sagt till mig själv att nu måste jag måla, det får se ut som hej och hå, kanske kan jag lära mig något av det. Någon enkel vas och något levande är min tanke just nu, vi får se. Enligt lärarnas rekommendationer -inga instrument!
Så är det dags att hitta pengar om jag ska gå mitt sista år och få min examen. På denna skolan är det så dyra avgifter, jag har verkligen gjort slut på allt -pengar som jag inte ens trodde var möjliga att hitta! Men jag har en del planer, jag återkommer om detta...
Så till alla er som sagt att ni ska komma och titta på skolan: KOM!!!
Nu är det kort tid kvar! Skolan ska flytta, jag kanske måste sluta på grund av pengar. På förmiddagarna är det troligast att hitta mig där, så kom förbi!