Porträtt

Hej Jag kämpar med porträtt. Det är nog det svåraste jag gjort på skolan. Nu försöker jag att göra så som jag skulle ha gjort om jag inte hade haft lärare som kollar mig bakom min rygg varje dag. Missförstå mig inte!! Jag uppskattar att vi får kritik, men jag måste hitta ett sätt att inte spänna mig för att jag vill vara så himla duktig hela tiden. Jag vet att jag inte studerar konst föra att få beröm varje dag, men det är svårt att inte bli självmedveten i alla sorts konstarter. Jag har tänkt att en raw-umberwash i första lagret kunde vara något som passar mitt temperament. Detta är första testet:

modellen C

modellen A

Så här har jag kämpat med modellen A i veckor. Här har jag först tecknat med kol och överfört enligt konstens alla regler och sedan block-in och måla, men jag kommer ingen vart, det blir liksom bara pill. Jag klarar inte att bevara teckningen utan måste få tillbaks den och då missar jag en massa tid med modellen. Kanske är det bättre detta med att teckna på duken med rå umbra... En svag känsla av tillförsikt infinner sig efter detta första försök.

dagens resultat med modellen (dag6) 

dag 5

dag 4

Dag ett, två, tre jobbade jag med kolskisser, sedan gick jag över till umbraskisser på duken. Nu återstår bara hur jag ska få dit färger. Detta är inte exakt metoden som lärarna undervisar, men jag har känt mig så spänd, så jag ville testa något eget. Kärringen mot strömmen.... Har verkligen behov av känslan av flow.

I går och i Söndags spelade jag konserter i St Göran och i Gustav Vasa (Kronbergs utsmyckningar) Kämpar med detta (att hitta flytet) i fiolspelet också, men eftersom jag har 30 års erfarenhet av fiolspel blir det en helt annan sak. När jag målar så är jag en komplett bebis. En sak som jag har noterat, dock, är att jag kan slappna av och koncentrara mig bättre när jag spelar nu när så mycket av min energi går till annat än att spela. Det är ganska intressant. Nåja, navelskåderi.....